GRATTIS!

I DAG ÄR DET INTERNATIONELLA CAPS LOCK-DAGEN. ELLER TANGENTEN FÖR AGGRESSIVT SKRIVANDE.

SJÄLV ANSLUTER MIG TILL DEN SUBGRUPP SOM VILL ATT CAPS LOCK-TANGENTEN HELT ENKELT TAS BORT. 

ANVÄND INTE!

En bild säger mer än tusen ord

Jaha, vad säger då den här bilden?

Ja, inte särskilt mycket, det är en ganska ”stum” bild för dom som inte råkar ha en väldigt livlig fantasi. Men de som ser en inte helt perfekt, lite pretentiös, höstbild – Facebook-anpassad med gillapotential – gör faktiskt en helt korrekt tolkning.

Det är helt enkelt den första bilden med min nya systemkamera.

Med lite träning vill jag framöver även kunna fixa enklare bilder. Inte proffsbilder, någon fotograf blir jag aldrig, men ändå.

Och förresten, klyschan att en bild säger mer än tusen ord, är ju långt ifrån någon generell sanning. Det stämmer på vissa speciella bilder. Som bilden på treårige Alan Kurdi, drunknad på en turkisk strand, som sekundsnabbt förklarade Syrienkrigets bottenlösa hemskhet.

I många fall är det tvärtom, enligt digitala kanaler-experten Klas Fjärstedt. ”En bild säger mer än tusen ord – ofta tusen för många”, hävdar han om bilder som är fel – eller används fel – för sitt sammanhang. Så här skriver han:

”Bilder bidrar inte per automatik till att förbättra upplevelsen. Snarare tvärtom. En bild säger ju faktiskt mer än tusen ord, vilket kan bli tusen ord för mycket om bilden är fel. Tusen ord som stör huvudbudskapet i texten eller flödet i en tjänst.

I en artikel där budskapet ligger i texten vill vi att våra besökare ska fokusera på innehållet i texten. Bilder i anslutning till texten riskerar att störa kärnbudskapet. Självklart kan och ska bilder användas för att stärka budskapet, men generella bildbanksbilder gör sällan det. Undvik hellre att använda dem. Lita på innehållet och budskapet du vill förmedla.”

Klokt! Men som sagt, en och annan bild – som inte är så ”pratsjuk” – kan jag nu bidra med i fortsättningen. Om det verkligen behövs. 
Riktiga proffsbilder som säger mer, känner jag flera fotografer som klarar av.

När sex förklarar – och skymmer

Den mänskliga sexualdriften har tagit stor plats i det amerikanska presidentvalet. Trumps sexistiska så kallade ”locker room talk” och ex-president Clintons otrohetsaffärer skymmer frågor som USA:s Mellanösternpolitik och frihandelsavtalet med EU. Förklaringen är väl att sex är ett av få ämnen där så gott som alla har egna referenser  – och ännu fler har åsikter om.

Men så simpla är väl inte vi i Sverige?

Nej, inte riktigt – men nog är sex en pikant krydda även i den svenska politiken. Som kan användas för att göra något väldigt tydligt, slagkraftigt och begripligt

I SVT:s direktsända partiledardebatt i Agenda våren 2015 diskuterades jobb och småföretagande. I en allt hetsigare ordväxling med Stefan Löfven (s) drog liberalernas Jan Björklund till sist i med:

– Avundsjukan inom socialdemokratin är större än sexualdriften.

Redan 1979 var folkpartiets ekonomiske talesman Ingemar Mundebo inne på samma tankegångar – men han vände på det. I en valdebatt med finansminister Gunnar Sträng sa han:

– Jag har tidigare trott att avundsjukan är lika stark som sexualdriften, men nu tror jag att avundsjukan är starkare.

Gunnar Sträng svarade på sitt speciella sätt:

– Såna efemära ting som folkets sexualdrift och avundsjuka vill jag inte ge mig in på. Där kan man ju bara bygga på personliga erfarenheter. 

Lite som Michelle Obamas ”When they go low, we go high”. Fast betydligt krångligare.

Min yrkeskår – journalister och copywriters – är inte ett dugg bättre. Sexualdriften som jämförelseobjekt är kraftfullt. I svåra stunder, även om det är långt mellan gångerna, tänker jag på ett särskilt citat:

– Det finns bara en drift som är starkare än sexualdriften: driften att ändra i någon annans text.

P.S. Fick nyligen ett för mig ovanligt uppdrag: att skriva ett middagstal som ska hållas i ett lite "finare" sammanhang i italienska Piemonte i samband med ett jubileum och inför en stundande tryffeljakt. Jag fick inte in någonting alls om sex, men det blev hyfsat intressant ändå.